Vinstutdelning vid toppbetyg?

Våra barn går på förskola och till hösten i förskoleklass i en privat skola. Det har ju från tid till annan varit en debatt om vinster i skolan. Jag satt igår och funderade över vinsterna…eller snarare den drivna rationaliseringen i att minimera kostnaderna. Jag hade en tanke att om skolan får toppbetyg så kan man börja diskutera vinstutdelning. Finns det områden där det är hemläxa som gäller, ska kostnaderna utvärderas för att se om rationaliseringen gått för långt. Investeringen ägarna gör är att skapa en solid utvecklingsmiljö där de långsiktiga effekterna ska generera vinst. Kvartalstänk göre sig icke besvär. Exempelvis kommer mina barns skolpeng finansiera verksamheten upp till 15 år om vi väljer att stanna i verksamheten. Det är en lång kundrelation där det gäller att skapa en win-win situation för framtiden.

Nu har vi barnen på privata skolor men jag tror detta även toppbetygen funkar på kommunala skolor. Vinstdelningen blir ju då så klart att skicka tillbaka pengar till ”ägaren” kommunen.

Så… några punkter utan inbördes ordning jag gärna skulle vilja ha toppbetyg på i mina barns skola. Å för tydlighetens skull är skolan i detta fall förskola till nian.

Skolfotot

Hur ser barn ut på skolfotona. Här vill jag att barnens porträtt på skolfotona sprudlar av energi och glädje. Glädje och energi över att gå till skolan varje dag under många många år.  Oavsett om det är ett foto från förskolan eller från nian ska glädjen och energin finnas där. Visst tusan går motivationen upp och ner men då gäller det att skolans resurser snabbt är där och stöttar så att eleverna hittar energin igen.

Förskolemiljön

Förskolemiljön. Den viktiga grunden till livet i skolan. Den verksamheten ska inte bara vara en förvaring av barn utan genom lek och definitivt utan press i sakta mak förbereda barnen för skolans värld. När det väl är dags för skolan ska det finnas energi, motivation och bra grund för den nya världen som öppnar sig.

Ett barn som har föräldrarna hemma med syskon ska ha valmöjligheten att vara i förskolan under hela föräldraledigheten (och ja, jag vet att föräldraledighetsbarn är en kommunal fråga att besluta om, men det finns väl inget som hindrar en privat skola att ta in barnen ändå och gå i bräschen för en förändring…eller blir de bestraffade av kommunen?). Detta ger föräldrarna bättre förutsättningar att ge syskonen samma tid som vid det första barnet och det första, äldre barnet får tid med kompisarna på förskolan.

Antalet pedagoger per barn ska anpassas till att möta barnens individuella behov. Att samla alla 2-åringar eller 5-åringar i åldersgrupper är för mig inte att möta ett barns individuella behov. De aktiviter som barnen gör – strävar de i första hand efter att utveckla det enskilda barnet eller efter att uppfylla läroplanen. Pedagoger som stöttar barnet där det befinner sig i varje enskild situation är viktigt. Detta synsätt är något som bör genomsyra hela skoltiden.

Självklart gäller också att utemiljön där förskolelever tillbringar en stor del av sin tid är stimulerande.

Studieresultaten för de eleverna i efterföljande skolsystem.

Om en skola har elever som i efterföljande skolsystem har bra studieresultat ser jag det som ett kvitto på att skolans undervisningsmetoder fungerar. Det är möjligen också ett kvitto på att betygen som sätts under skolgången rimmar med verkligheten och inte bara är glädjebetyg för att hamna högt i en skolranking.

När jag själv gick i högstadiet fanns det en lärare som emellanåt satte ihop 1X2-prov samtidigt som vi hade en lärare som krävde mycket skrivande i samband med proven. Så klart upplevdes det ibland som ett straff att inte få 1X2-frågorna. Jag minns inte hur betygen såg ut för kamraterna i den andra klassen men några av de hade en uppförsbacke i inledningen av gymnasiet då proven på den nivån inte var några 1X2-prov längre. Att läraren fick bedriva undervisning på det sättet är så här i efterhand en gåta för mig…

Rätt behöriga lärare

Är det en legitimation som gör en bra lärare. Tror jag inte ett ögonblick på. Det är en bra grund men lärarens inställning till jobbet och undervisningen är avgörande. Vad är det som ger läraren energin att gå till jobbet varje dag. Är syftet tydligt att bidra till att utveckla individer till världsmästare där de befinner sig i sin utveckling tror jag också det blir betydligt enklare att möta eleven i dess vardag i att lösa tredjegradsekvationer, huvudstäder i Europa eller att lära ut alfabetet årskull efter årskull efter årskull…

Utifrån detta kall, som det ändå måste vara, så blir det också att prioritera bort all form av onödig administration. Lärarna ska vara hos eleverna och stötta i tredjegradsekvationsproblem, bygga broar, ta diskussioner om ditt och datt osv.

Detta bidrar till toppbetyg

Lönen

Lärarna, matpersonal, fritidspedagoger och annan personal som kretsar runt skolan ska ha bra löner. Gäller både i privat som kommunal skola. Det ger toppbetyg. Punkt.

Fysisk aktivitet alla dagar i veckan

Fysisk aktivitet alla dagar i veckan. Fysisk aktivitet motionerar kropp som knopp. Detta tror jag är en viktig ingrediens för att ge skolan ett toppbetyg. Mer av medveten idrott som också stimulerar och underlättar lärande. Idrott som stimulerar och öppnar upp för att båda hjärnhalvorna tas i anspråk. Utan den stimulansen är ju annars risken att hjärnhalvorna isoleras från varandra.

Elevernas studiemiljö och studieförutsättningar

Med bra studiemiljöer och studieförutsättningar finns också förutsättningar att få toppbetyg i skolämnena. Jämför till exempel din egen arbetsmiljö med hur det ser ut på skolan. Hur är miljön för möten på jobbet. Eleverna sitter i massor av olika typer av möten under stora delar av sin studietid. Hur är förutsättningarna dessa olika typer av möten. Hur ofta händer det att en lärare plötsligt bryter mönstret och förflyttar lektionen till en helt annan plats eller ändrar mötesformen för att få in ny energi i mötet/på lektionen.

Hur ser toaletterna ut? Hur ser omklädningsrummen ut i gympahallen? Är de inbjudande eller är första känslan att sticka därifrån. Så skulle inte jag vilja ha det på jobbet.

När du äter lunch på jobbet. Antingen det är en låda eller restaurang. Visst kan du tänka dig att unna något liknande till barnen i skolan. Kanske till och med mer näringsriktig mat för att barnen som behöver energi till att ta till sig all information de matas med.

Hur flexibel är elevens studiemiljö. Det som passar för en elev kanske inte alls passar för bänkgrannen. Katederundervisning passar möjligen elever som är auditiva i sin inlärning, dvs. är duktiga på att lyssna och ta till sig information den vägen. Kanske också elever som är visuella kan ta till sig undervisningen genom bilder och exempel på tavlan. Elever som är kinestetiska, dvs. de som behöver känna för att lära. Hur möts de i skolmiljön. Finns det klossar för att bygga upp bokstäver, siffror, världsdelar, tredjegradsekvationer eller vad det nu är ämnet handlar om.

En studiemiljö med toppförutsättningar där läraren har alla medel för att möta elevens behov tror jag bidrar starkt till ett toppbetyg

Lärartäthet

För att kunna möta elever där de befinner sig i sin utveckling kanske det inte är givet att just 17,1 elever per lärare är optimalt. Det är varje skolsituation som måste få avgöra det med sikte mot en tydlig målbild. En målbild som innebär motiverade elever och lärare. Återigen om vi ser tillbaka till jobbet. En chef med 25-30 medarbetare – hur bra förutsättningar har den chefens att följa upp varje medarbetares utveckling på arbetet. En lärare ska följa upp en individ som är under ständig upplärning och där insatser de kommande terminerna kan bli avgörande för en elevs studieframtid.

En fundering jag har är hur ofta lärare har möjlighet till avstämningssamtal med elever? Jag har ju ingen koll än då mina barn än så länge går i förskolan. Där har barnen tillsammans med oss föräldrar samtal en gång per termin. Jag vet dock inte om pedagogerna har enskilda samtal med barnen. Det tror jag inte, men det måste undersökas.

Genererar detta vinst?

Om ovanstående punkter kan bockas av med toppbetyg så är det en god förutsättning för att också belöna ägarna med en vinstandel som kvitto på att de satsat smart i verksamheten. Eller varför inte splitta vinstandelen mellan ägaren och personerna som befinner sig i verksamheten. Det blir också ett kvitto på att medarbetarna gör ett bra jobb mot rätt mål.

Men som sagt. Jag vill inte att det primära för verksamheten ska vara att generera storkovan – den ska vara ett kvitto på att verksamheten fått toppbetyg i alla ämnen.

 

******************************************
Detta är inlägg nr 36 av 100 i bloggutmaningen #Blogg100

 

P.S Ber om ursäkt för om jag slår in redan öppna dörrar pga min okunskap om skolans värld. I så fall är jag nöjd med de luftsvingarna. D.S

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s